tvkillenochjag.blogg.se

I torsdags var min sista dag på praktiken, hemskt trist då jag trivdes så bra men lite skönt eftersom jag fick så ont. Jag och mini fick till och med några fina klädesplagg som tack för de här två veckorna. Direkt efter vi sagt Hejdå påbörjades min och Fredriks färd mot Skåne, så i skrivande stund ligger jag i sängen i Perstorp och vilar.
Igår vankades det stora kalaset som Fredriks mamma fixat för oss, eftersom Fredrik fyller 30 imorgon och jag 25 om ca en månad. Jag och Fredrik hade bakat silviakaka, snickerskaka och svängde ihop två tårtor igår. Det blev himla bra!
Det var full rulle hela dagen och så gott som hela släkten var nog här. De sista gästerna hade gått runt midnatt men själv slocknade jag i en soffa redan runt 22-tiden. Foglossningen gjorde sitt tyvärr. Men kalaset var lyckat och det var kul att få träffa alla!

Idag har jag känt mig riktigt bakis så det har blivit en lugn morgon. Fredriks brorsöner kom över en stund i förmiddags för lite lek med sin farbror, sedan har vi tvättat bilen och Charlie har fått myst ute i solen.
Nu ligger jag som sagt i sängen, äter snacks och kikar på Scooby Doo. Lagom ansträngning just nu, måste vila upp mig för morgondagen för då ska vi till Ullared och köpa saker till bebisen!

Graviditeten har fortskridit till vecka 24 och vi har endast 116 av 280 dagar kvar. Bebisar som föds i den här veckan har chans att överleva då den skulle kunna andas luft. Bebisen är ca 30 cm och väger ungefär 650 gram, vilket märks då jag faktiskt känner mig tyngre. Vågen börjar också visa på det, äntligen! Nästa vecka börjar tredje och sista trimestern, herregud så fort det går!

Idag fyller min pappa 46 år också, stort grattis till honom!

Foglossningen blir värre och värre. Fruktansvärt jobbigt vissa dagar då jag knappt kan röra mig. Att ta sig till toaletten kan ibland vara en rejäl kamp. Vila och vetekudde är det enda som brukar lindra, men ibland krävs väldigt lång vila. Något jag har svårt för.
Speciellt svårt är det för mig att acceptera att det inte funkar, att jag måste vila. Tex skippa inbokade aktiviteter eller jobb. Men jag ska bättra mig för min egen skull, när jag egentligen vet vad som behövs för att minska smärtan.
Jag ska prata med barnmorskan nästa gång vi är där och se vart jag vänder mig för att få hyra ett par kryckor och vart jag kan få akupunktur.
Foglossningen har även drabbat de andra fogarna nu, så även höger bak och den i fram är smärtsamma. Jag trodde att jag fått urinvägsinfektion pga mina buksmärtor men det visade sig vara främre fogen som spökar. Ingen höjdare!
Nu ska jag iväg för tre timmars jobb, trots att jag inte borde. Men sen, snart ska jag bättra mig och vila när jag har ont. Att ha VFU funkar egentligen inte med min kropp just nu, men jag kämpar mig igenom det här. Det är bara en vecka kvar.

Nu ni, vågen visar att jag korsat 60kg-strecket. Det har hänt grejer alltså!
Bild från gårdagen, idag välkomnar vi vecka 23. Fantastiskt!

Imorse stog vi utanför barnens hus innan det ens öppnat med ett stort gäng andra blivande föräldrar. Barnens hus hade en kampanj som hette "när två blir fler", och hade massa erbjudanden på bra saker man kan behöva under graviditeten och under första bebistiden, plus att det utlovades en goodiebag till de första 80 kunderna. Lockade!
I butiken fanns även extra mycket personal och små montrar för olika företag/produkter. Jag passade på att få hjälp med att prova ut ett höftbälte, och skaffade mig ett svart som sitter perfekt!

Mini fick två små svarta velourbyxor i 56 och 62, en tröja med ugglor på och ett två-pack filtar med tomtebobarnen på. Pappan i familjen röstade för Laban, jag och mini röstade för tomtebobarnen. majoriteten vann.
Plus att vi slog till på två bananfodral, mest för min skull för att jag ska slippa mosad banan i skolväskan.

Och vi fick en goodiebag. En riktigt ta goodiebag också! Här kommer en redogörelse: MAM-napp, skallra från Fisher Årice, 4 blöjor från Pampers, våtservetter från Pampers, barnens hus tvättlappar, 50kr rabatt på barnens hus, 3 st skedar, Always trosskydd, reflex från Name it, två tidningar, två små flaskor schampoo från Head'n Shoulders och några interneterbjudanden. Som sagt, mycket bra goodiebag!

https://cdn1.cdnme.se/3953155/7-3/pic_51445182ddf2b3386989fff9.jpg" class="image">

Bebisen är så vild, så vild! Jag är hemskt tacksam för det. Igår fick Fredrik känna riktiga karatesparkar, och hans ansiktsuttryck just i den sekunden är obeskrivligt.

I tisdags jobbade jag en heldag och mitt bäcken höll på att ta död på mig redan efter någon timme. När jag stängt butiken fick jag skynda mig till barnmorskan som hade drop-in till 18.30 för att få min magvärk uppkollad. Jag har haft ont långt ner i magen och haft sammandragningar, speciellt när jag har kissat. Efter att barnmorskan klämt på magen och kollat bebisens hjärtslag så konstaterade hon att det troligen är en urinvägsinfektion, så nu inväntar jag provsvaren innan jag kan få penicillin.

Hon undrade om jag kände sparkar och jag fick berätta lite om vår vilda bebis "rutiner", vi pratade också om att hen är lite blyg både när det kommer till att bjussa på hjärtljud och på ultraljudet. Barnmorskan fick själv erfara det när hon försökte lyssna på hjärtat, och fick jaga den lille. Ett gäng hjärtslag hördes och sen blev det tyst och hon fick leta igen. Plus att mini sparkade rakt på "mikrofonen" så både jag och barnmorskan hoppade till.
När hon sedan kände på bebisen så fick hon en ordentlig spark till svar, så hon fortsatte undersökningen skrattandes sedan då mini fortsatte att böka runt där inne. Hon påtalade att vi har en väldigt bestämd bebis, och det är hon inte ensam om att tycka.

Nu har jag tvingat mig själv att vara vaken sen klockan 18, så nu ger jag lagligt upp!

Hormoner, hormoner, hormoner. Nej inte har det alls märkts på mitt humör att jag är gravid, eller?
Varken Fredrik eller jag tycker att jag varit särskilt annorlunda, förrän vi börjar tänka efter. Jag kan (i efterhand) komma på flera situationer där jag möjligen kan ha överreagerat. Till exempel i förrgår, jag var superhungrig och kokade makaroner i 12 långa minuter. Tänkte sedan lyxa till det med att strö lite riven ost på dem, men jag märker inte att osten är gammal förrän den är utkletad över alla makaroner. Allt är förstört. Hela livet är förstört. Jag måste alltså göra om, och som om det inte är nog så är den formen på pastan nu slut. Plus att osten luktade så hemskt att jag fick kväljningar. Jag sätter mig i hallen och gråter istället.
Eh. Ja. Det är väl en helt normal reaktion?
Eller gången jag började gråta inne på Skärholmen centrum för att jag inte kunde hitta en jacka som passar. Återigen, mitt liv är förstört. Jag ska aldrig mer gå ut igen. Rätt normalt det med.
Allt blir så mycket större sen jag blev gravid, inte bara jag utan även minsta lilla motgång. Oavsett om det handlar om gammal ost eller kanske bara en tappad sked, är det en jobbig dag så är hela livet förstört och ingen förstår mig.
Jag måste säga att det är ett intressant fenomen. Påminner lite om tonårstiden.

V.19+4

Idag tror jag att jag kände bebisen hicka för första gången. Fantastiskt!

Slängde ihop en "kläm-och-känn-filt" till bebisen. 4 lappar i olika material, och en massa flärpar på kanterna i ännu fler material, bland annat velour, vaxduk, fleece och siden.
Den blåprickiga rutan är lite plastig, den rosa är velour, den lilamönstrade är supermjuk och den grå är silkig.
I den blåprickiga rutan finns också plast som prasslar.
Kanske kan det vara något som intresserar mini!
(Bilden gör den inte rättvisa)

Månad 5 av 9 är påbörjad, det firades med detta: