121128
0kommentarer
Pärlan, du har sabbat mitt smaksinne. Återställ snarast, tack! /Morsan
Saker smakar inte som de ska, det är såå besviken! Piratpengar smakar mögel, röda snören smakar mögel, kokosbollar smakar mögel, dippen smakar mögel och minimajsen smakar mögel.
Det känns inte riktigt okej. Speciellt inte när man är sugen på något av det och så smakar det unket.
I flera dagar har jag haft riktiga cravings efter tacos, fetaost och potatis. Ja, potatis.. Imorgon ska jag äta potatis med creme fraiche och salt.. Mmmm..
Ikväll blir det pommes med pommes eftersom vi inte har någon potatis och regnet håller mig inne.
Magen fortsätter hålla sig fast vid jättestadiet och jag antar att lill har gott om plats att växa på. Igår tog jag beslutet att köpa större leggings på Liljeholmen. Att ta en medium gjorde att de blev förstora över benen, men de satt rätt bra över magen. Men att ha fladderben på leggings är väl ingen höjdare, så jag tog beslutet att köpa ett par från avdelningen MAMA, jag kommer behöva dem förr eller senare ändå.
Idag är det en vecka kvar till ultraljudet. Det kommer gå så fort! Imorgon ska här bakas och gömmas bebis/gravidprylar plus adventspyntas lite så allt är fint till glöggkvällen på söndag.
Åh vad det kommer bli svårt att hålla tyst!
Igår var jag med om en jobbig händelse som jag uppfattade som hemskt kränkande. Bussen jag åker med till Älvsjö var för tidig till hållplatsen så jag fick springa fram till bussen (detta klockan 07.15 i spöregn, när det är becksvart, med datorryggsäck och väska med kurslitteratur). Ingen ovanlighet att den inte håller tiden. MEN, när jag nästan är framme vid dörren så stänger chaffören den, och när jag står direkt utanför den tittar han på mig och kör iväg. Han släpper alltså inte på mig på sin halvtomma buss!
Till Älvsjö är det 2,5 kilometer och det går inga fler bussar, jag kommer missa mitt tåg till skolan. I ren ilska kastar jag väskan i backen och skriker några väl valda ord, sedan börjar jag gråta hysteriskt för jag känner mig så kränkt och illa behandlad. Några personer vid busshålsplatsen mitt emot stirrade rätt rejält.. Jag samlade ihop mig och började helt enkelt springa. Jag sprang (och grät) hela vägen till Älvsjö, med öppen jacka, 6-7 kilos packning och med min svåra astma. Jag tänkte inte alls på att jag var gravid förrän Fredrik blev upprörd i telefonen. Hela dagen igår mådde jag fruktansvärt dåligt och var nära att svimma några gånger. Jag kräktes flera gånger och har hemsk ångest över att jag stressade, tänk om detta påverkade barnet. Tack och lov att jag hade Malin i skolan, hon hjälpte mig få i mig vatten och tog hand om mig.
Idag mår jag fortfarande dåligt, halsen gör ont pga astman, jag har fruktansvärd träningsvärk och mitt dåliga blodtryck gör sig mer påmint än vanligt. Jag hatar den där busschauffören så otroligt mycket.
Angående mitt superlåga blodtryck har jag ringt MVC, hon sa att jag ska vila mer och tänka på mig själv. Jag har väldigt lågt blodtryck och har alltid haft. Men hellre det än för högt.
Kommentera