03 Jul

22:04

130703

1kommentarer

Man hamnar lite i en konstig bubbla redan innan bebisen har kommit. Efter bebisens ankomst så ska man ju hamna i den kända "bebisbubblan", men vad kallas den innan? Eller är det bara jag som har hamnat i "pre-bebisbubblan" sedan någon vecka tillbaka?
Energinivån är på noll och lika nivån på engagemanget i varadagen. Jag orkar inget och känner för en gångs skull att det gör inget heller! Dagarna bara försvinner och jag minns knappt när jag pratade med någon som inte är barnmorskan eller Fredrik sist (Eller ja, om man inte räknar med de jag träffade i stugan, på vägen hem och Johan och Stina). Almanackan gapar tom förutom barnmorskebesök varannan vecka. Klockan är ett helt oviktigt redskap då vi äter och sover när vi känner för det.
 
Men som sagt, jag känner att det gör inget. Folk finns kvar sen. Vardgen finns kvar sen. Almanackan kommer fyllas sen. Klockan fortsätter gå.
Jag tror att jag behöver få lalla omkring här i min egen lilla värld. Jag pillar lite på blommorna, tar tupplurar, känner efter för mycket, klappar Charlie, viker kläder, funderar på saker och googlar allt möjligt. Fredrik gör ungeför samma men ser en massa filmer/serier och passar upp på mig och mina svullna fötter.
Jag försöker hålla mig uppdaterad och uppdatera på facebook och instagram iallafall. Men bara det att hålla reda på vart jag har mobilen, phju, vilken pärs!
 
 
 
På fredag går vi in i vecka 38 av 40. Det är alltså nära. Så nära! Jag är less på att vara så hemskt svullen att fötterna och benen gör ont. Jag är less på att svettas genom handflatorna bara för att jag är så fylld med vätska i händerna. Och jag är less på dessa förvärkar. Less på att ha sån foglossning att jag måste oroa mig för om jag sprack i hela skrevet när jag tog ett steg.
Idag har jag haft mensvärksliknande smärtor i ryggen nästan hela dagen, många sammandragningar där vissa gör ont och är regelbundna plus att jag känner mig trött och hungrig konstant. Jag är lite less på att känna så med.
Jag är inte så himla pepp idag faktiskt. Det var jag inte igår heller. Eller förra veckan. Men veckan innan dess, då var jag fortfarande pepp. Man ska väl vara tacksam att graviditeten var kul i 36 veckor iallafall.
 
Vi får se om den där trippen till Skåne blir av nästa vecka. Kanske har det kommit en bebis redan då eller kanske så finns inte orken att åka, vi får se. Men så är det i den här bubblan, i vår bubbla, vi tar dagen som den kommer utan dåligt samvete.
 
 
Graviditet Livet

1 kommentarer

Sara

05 Jul 2013 22:45

Nä, det är inget kul där i slutet. Men det är bra att man varvar ner innan och inte tänker på så mycket, tror det är naturligt för att man ska kunna fokusera. Sen är fokuset som bortblåst. :P

Kommentera

Publiceras ej