130514
2kommentarer
Idag fick vi ta en sväng in till öppna mottagningen på mödravårdcentralen, det är lite som drop-in. Tidigare i graviditeten var jag dit när jag blev orolig för bebisen och fick då lyssna på hjärtat. Idag hade vi tur för vi fick komma till vår ordinarie barnmorska till och med. Kan inte uttrycka i ord hur mycket jag uppskattar den öppna mottagningen och vår fina barnmorska!
Anledningen till besöket var min brist på energi, magsmärtor, svettningar och halsbränna. Inatt hade jag också kraftigt illamående och stickningar i armarna. Mådde så himla dåligt hela natten och ville bara gråta.
Barnmorskan klämde på magen men fann inget konstigt, bebisen var/är pigg och hjärtat tickade på som vanligt. Jag trodde mini hade vridit på sig då fötterna kickar på ett annat ställe än förra veckan men det visade sig att hen växt på längden!
Mitt blodtryck låg i överkant och kunde nästan kallas högt, vilket hon fann lite oroande eftersom det legat så lågt förut, likaså hade jag ökat kraftigt (ca 4 kg) i vikt sedan förra besöket som var för 7 dagar sedan. Hon påpekade att dessa kilon är vätska, och det syns tydligt att jag samlat på mig en hel del, vilket jag håller med om.
Vi testade för havandeskapsförgiftning men det visade negtativt skönt nog. Troligen är det vätskan som påverkar nerverna i mina armar och skapar obehag. Lika att jag är så varm och svettig är pga vätskan. Men halsbrännan bjuder bebisen på, skrönor säger ju att halsbränna betyder att bebisen har en rejäl kalufs på huvudet så man kan ju hoppas.
Barnmorskan visste inte riktigt vad som orsakade magsmärtorna, eventuellt kan det vara en tarm i kläm, men hon bokade in mig till MVCs läkare om två dagar och så fick jag rådet om Novalucol och vila. Plus att jag ska tillbaka till barnmorskan på onsdag nästa vecka för att kolla blodtrycket.
Så ja.... Vi är inte så mycket klokare, mer än att jag inte behöver oroa mig för bebisens skull.
Just nu känns det som att jag inte gör annat än klaga och må dåligt. Jag älskar magen. Jag älskar bebisen. Men jag älskar strumpor och min förlovningsring också, och gillar inte alls att inte kunna ha varken strumpor eller ringen på mig. Jag känner mig som en vattenmelon, och det känns inte supercharmigt. All den här vätskan kom liksom så plötsligt.
Dock har jag blivit bortskämd med att få må superfint i 30 veckor. Kanske känns det därför extra surt nu när det sviktar.
Positivt är att skolan snart är slut, då ska jag vila och svälla i lugn och ro!
2 kommentarer
Carin Mlamberg
15 May 2013 10:06
<3 Inte långt kvar nu....kommer ihåg hur de sista veckorna kändes som en hel graviditet i sig självt...men allt är värt det. Kram
Sara
16 May 2013 14:31
Jag har stickor kvar om du vill ha? Jag kissade på en varje morgon sista veckorna för att slippa åka in till MVC för att ha koll på havandeskapseländet. Ärfligt i min familj etc. :)
Kommentera