131107
0kommentarer
Plötsligt känns det som att någon vridit tillbaka tiden. Som om vi sitter där i början igen mitt under en av de värsta skrikperioderna.
Fast den här gången vet jag inte när det ska bli bättre, det var ju vid 3 månader? Imorgon blir hon 4.
Hon bara gråter och gråter ikväll. Hon verkar ha så mycket luft i magen att det skulle kunna fylla en hel jäkla zeppelinare. Tårarna forsar och hon har skrikit sig hes men det verkar ändå inte finnas något slut på eländet.
Fredrik går runt och vaggar tålmodigt, medan jag har huvudvärk och har knappat in numret till akuten otaliga gånger.
Det stackars barnet har ju ont, hon gråter nästan aldrig längre så det måste ju vara allvarligt!
Jag vet innerst inne att det kommer gå över, att det är tillfälligt och inte alls allvarligt.
Men just tillfälligt är mitt hjärta i tusen bitar, och det är allvarligt.
Kommentera